pudelrock

Ja så är ännu en helg över. I lördags var jag och Trillian på utställningskursen som SSRK anordnade. En givande och trevlig dag. Fick en hel del bra tips och Trillian fick träning. Gumman var helt däckad i våran säng när vi kom hem vid fyra på em.

Så i går var det dags för Teklas första utställning, SSRKs inoff på Arena Arctica. Hon skötte sig otroligt bra för att vara första gången bland alla hundar och människor i en lite jobbig miljö. Hon tyckte det var lite läskigt men när hon fått vara där ett tag kunde hon slappna av och var sitt vanliga tuffa och glada jag. I ringen travade hon glatt på och visade sig jättefint. Hon fick en hp- och en BIR- rosett men vi åkte ut i finalen. Vi var där för att träna och det gick ju superbra så jag är mer än nöjd med gumman.

Kritiken löd så här:

6 mån tikvalp av utmärkt typ. Mycket vackert feminint huvud. Fina ögon med ett milt uttryck. Bra hals och rygg. Välvinklad fram o bak. Välmarkerat förbröst. Rör sig glatt och ledigt. Bra päls och färg. Välvisad. 

Nu är hon officiellt en foderhund hos Carina Häggroth och hennes familj. De var hit i torsdags och Teklas päls fick sig ett bad och klippning. Så här fin blev hon:

Nu är hon 4 månader och börjar bli stora tjejen. Det är tomt här hemma för hon har flyttat till en fodervärd nu. Det är på prov nu till att börja med men allt verkar funka jättebra med både Tekla och familjen så det blir nog så att hon får stanna där. Vi känner dem väl och bor i samma kvarter så det känns tryggt och bra för oss. Men det är klart att det är tungt att skiljas från sina små valpar... Har inte velat skriva något innan man visste hur det kändes för alla och mer info kommer när det blir "officiellt". Bättre fodervärd kan man nog inte få så jag är jätteglad och hoppas att allt fortsätter åt samma håll :)
Dessa bilder tog jag samma dag som hon skulle fara härifrån för ca två veckor sen:

Ja som sagt har vi ju varit i Piteå, jag har börjat skolan i Luleå och så hände det där tråkiga med Turbo...
Men det var inte bara hemskheter, utan vi har varit och hälsat på Milou(G B Little Bowie) i sitt fina hem i Piteå, här är lite bilder därifrån:

Nu har jag inte uppdaterat på länge, har varken haft tid eller ork.
I dag har jag dåliga nyheter att skriva om, Turbo(lillhanen) har fått somna in. Han började halta och vi sökte veterinär som upptäckte att han hade fel i knät. I dag var vi till Öjebyn för vidare undersökningar. De röntgade och kände och klämde, och det var inget kul att titta på dessa röntgenbilder. Hans vänstra ben hade höftfel och patella var fixerad på insidan av benet. Troligen hade ett av dessa problem funnits sen födseln och skapat det andra felet(gick inte att avgöra vad som kom först sas) eftersom han växte. I och med detta hade inte benet vuxit på rätt sätt och var mycket kortare än det andra.
    Veterinären Bergdahl visade på skelettmodeller och i böcker hur det såg ut och förklarade att han aldrig kommer att få ett normalt ben. Han hade inte ont nu, men skulle få jätteont inom en rätt snar framtid. Dessutom hade han artros i höften vilket man nästan aldrig ser på en så ung valp. 

Vi tog då beslutet på stående fot att låta honom somna in. Det gick lugnt till eftersom han redan var sövd och det märktes knappt när han slutade andas. Men inte har man upplevt mycket som var så jobbigt som detta. I dag har varit ett töcken i tårar och funderingar... På dessa 12 veckor hade vi fäst oss så oerhört vid denna glada och härliga kille. Bättre psyke får man leta efter. Men nu slipper han börja få ont och vi kan åtminstone försöka glädjas åt att han haft ett smärtfritt och glatt 12 veckor långt liv hos oss.

  Tackar trots allt min lyckliga stjärna för att han inte hann flytta i från oss. Veterinären som besiktade valparna hemma i Kiruna märkte inget konstigt på knäna, så antingen missade hon det eller så hade inte knät hunnit vridas så mycket för en månad sedan. Bergdahl sade att det kan gå hemskt snabbt då valpar är så mjuka och växer så fort. Som sagt så är det skönt att tänka att han inte hann flytta till någon annan som hade börjat älska honom och tvingas gå igenom detta hemska med honom...

Här är några fina bilder jag tog på honom förra veckan, det gör ont i hjärtat att tänka att nyss var han så full av liv och nu finns han inget mer.

Var ju meningen att båda hanarna skulle fara i helgen, men vi fick återbud på lillhanen så han får stanna med oss ett tag till. Det är då bara kul fast det blir lite mer jobb. Stora hanen, som numera heter Milou har i dag flyttat till sin nya familj i Piteå. Där ska han få vara kompis och barnbarnets agilityhund när han blir större.
I övrigt är det full fart här hemma, de orkar busa mycket längre och vi har börjat springa upp och ner i trapporna med dem. Har också tränat på att gå i koppel och det är inga problem.

Är så nöjd med denna kull rent mentalt, de är otroligt framåt och nyfikna, ena hanen skulle springa fram till en tant på spark och sånt brukar ju vara läskigt för små valpar.

Här är nyaste bilderna på hanarna, Tekla ska badas i morgon och då kommer nya bilder på henne. Snart ska hon få en egen sida också :)

Japp på söndag är det bara två veckor kvar till leverans. Tiden går otroligt fort. Har nu rakat alla tre och de börjar se ut som de pudlar de är. De är hur roliga som helst alla tre, men har redan olika personligheter. Tekla, som tiken ska heta, är en riktig smitare. Hon har börjat klättra ur valplådan och går på egna äventyr i hallen och under möblerna. Vi har satt extra kanter nu så hon inte går och skadar sig. Ho ser ut att brås på mor sin, nyfiken, orädd och kaxig. Hon och storhanen brottas och morrar åt varandra medans lillhanen busar lite snällare. När han rakades för första gången viftade han på svansen hela tiden, samma med kloklippningen. De andra två vill ha lite mer att säga till om. Alla tre är valpar precis i min smak, nyfikna och sociala:)

Trillian är självutnämnd barnvakt, hon är så lugn och försiktig med dem. De får vara ute i köket en stund varje dag och i bland med de vuxna hundarna. Trodde aldrig Trillian skulle vara så snäll med dem att man skulle tordas ha dem lösa med henna :P Hon lägger sig ner och slickar och puffar på dem. Kanske hon också har lite moderskänslor trots att hon är så ung? Speciellt om Tintin är någon annanstans så är hon där och håller koll. Vi lär oss mycket hundspråk genom denna kull!

Här är de nyaste bilderna, innan rakning och efter:

Äntligen är arbetsveckan slut och jag får umgås med valparna och de vuxna hundarna hela näst avecka :D
I dag har vi prövat ta lite ståbilder på valpisarna och här får ni de senaste:


Nu har de slocknat efter fotosessionen. Ha det bra!!!

Från sovrummet alltså. De har fått rampen nerfälld och en egen hage i vardagsrummet som de genast utforskade. De är som piggast på kvällen. Kanske för att matte och husse är det :) Snart ska de få pröva riktig mat för första gången också.

Här kommer bilder från i går, när de fick komma ut ur valplådan för första gången i sovrummet.

Nu är de små rackarna snart 3 veckor. Gud vad det går fort!
Jag har varit sjuk hela veckan och detta är väl vad både jag och hundarna mest har sysslat med:

-Matte ligger bara under täcket och fryser. Trist!


Dessa bilder på valparna tog jag alldeles nyss. Tiken blev främsta fotoobjektet för de andra sov när kameran var framme. 
 

Nya bilder på valpisarna kommer här. I dag har de börjat öppna ögonen så de är nog snart seende. Lillhanen stod tom på alla fyra tassar i går. I en halv sekund :P Tintins stygn har vi vart och tagit bort i dag, skönt! Alla mår bra i övrigt och valparna går upp i vikt som bara den. Speciellt storhanen, han gick upp 114 gram på fyra dagar. De andra lite mindre.

Lilla killen går nu upp i samma takt som sina syskon, men han är ju såklart midnre fortfarande. Tiken börjar redan ljusna så hon blir säkert ljusast i färgen av de tre. Annars gör dom väl det vanliga äter och sover ;) Tintin verkar också må bra.
Trillian har kommit hem nu efter "semestern" hos mommo. Hon tycker det låter och luktar läskigt från sovrummet men är inte brydd i att hon inte får gå in där. Har satt kompostgaller och Tintin bryr sig inte heller så allt är frid och fröjd.

Dessa bilder är från i förrgår, alltså är valparna här 4 dagar gamla.

Valparna växer och frodas. Åtminstone två av dem. Ena hanen gick ner rätt mycket och går inte upp som han ska så han får stödmatning tills vidare. Men han är ändå en pigg och livskraftig krabat så det vänder nog snart.
Tintin har piggnat till och tar hand om de små på ett exemplariskt sätt. Är så imponerad över vad de tål när moderinstinkten tar över.

Här är senaste bilderna:

Valparna har kommit men det såg inte ljust ut till en början. Jag är helt slut, kom hem från Gammelstad för två timmar sen.

Allt började bra, öppningskedet flöt på, men sen när värkarna började var det bara svaga värkar och inget hände. Vi åkte till jourhavande veterinär klockan 2 på natten (12 mil bort i Gällivare). Han röntgade och såg tre valpar varav en låg lite knasigt. Han gav Tintin oxytocin och kalk men det hjälpte inte. Så då var det bara för oss att åka ytterligare 28 mil bort till Gammelstads djursjukhus för ett kejsarsnitt. Ni kan ju tänka er hur kul det var att åka dit med en flåsande tik med sammandragningar, dessutom med ishalka på långa sträckor av vägen.
Jag väntade mig inget mer än att max en valp hade överlevt, men när veterinären kom ut efter operationen hade tre levande och pigga valpar sett dagens ljus.

Jag trodde aldrig att alla tre skulle överleva, och hade blivit glad bara vi fick Tintin med oss hem men nu ligger det alltså tre stora valpar och diar förnöjt i valplådan.

Anledningen till värksvagheten var dels att de var rätt stora och livmodern ordentligt uttöjd, och dels att ena låg lite på tvären.

Men som sagt, vi är överlyckliga över att vara hemma och att tiken och valparna mår förhållandevis bra

Har ej fotat dem ännu, men lägger in foton efter att Tintin fått vila och dia de små.

Tills valparna kommer. Eller ja på torsdag nästa vecka har det gått 63 dagar sen första parningen, så vi får se när valpningen sätter i gång :) Tintin är riktigt rund och go och det rör sig som bara den i magen hennes. Jag har förberett allt jag kunnat, valplådan är på plats och i dag ska hon klippas så att hon är färdig sen. Men ganska nervöst är det ju så klart. Det är ju både min och hennes första kull... Men jag tror att det går hur bra som helst, mammorna i hennes linjer är väldigt duktiga och sköter det mesta själv.
 Det kommer foton på Tintins mage efter klippningen.

Så här ser Tintin och Ture ut i dag: